Förkläde som mode – en hyllning!

I den papperstidning, som dagligen infaller i min brevlåda vid vägkanten och utan vilken man skulle leva ett fattigare liv, läste jag  21.02.09 (Svd) Karin Thunbergs  artikel om förklädesmodet. Vi ser nog lite olika på saken.

Utifrån ett modeperspektiv tycker jag, att det är en riktigt bra idé. Ett förkläde som lätt varierar det konstverk du själv utgör, när du klätt dig. Som i ett trollslag. Ett enkelt sätt att variera sin klädsel utan större ekonomiska satsningar och med vilka fantastiska eller blygsamma effekter som helst. Jag kan faktiskt inte låta bli att tänka i miljötermer också…dagens slöseri med resurser leder inte åt rätt håll!

Förklädet har haft många ansikten i min värld. Det hjärtformade med röda bandkanter och broderade figurer som togs på vid  julbaket  för länge, länge sedan. Eller mammas med lingon-  och blåbärsblommor, som jag själv sytt som tio-åring och som alltid fanns med under barndomens somrar. Inte heller har jag glömt tvättförklädet med en ficka för klädnypor, som faktiskt fanns med när mamma blivit mormor och babytvätten vajade i sommarvinden mellan två björkstammar. Slut på nostalgitrippen.

Att se på ”forna dagars hemmafruar som dockor i förkläden…som dekorativ accessoir”, tycker KT är att romantisera det som kallades hemmafrutillvaro, ”inte ett tecken på mognad – utan dumhet”.  Jag håller inte med om att dagens modeskapare är omogna och dumma, möjligen historiskt okunniga. Förklädet var ett praktiskt arbetsplagg i tider som dagens yngre människor har svårt att föreställa sig. Inte har de sett kvinnor i ett slitet förkläde röra i en ångande tvättgryta – annat än på film. Känslomässigt ett kuriosum! 

Varför inte se saken från en positiv sida? Dessa s.k. hemmafruar gjorde mycket stora insatser, som kom inte bara deras familjer, utan hela samhället som sådant tillgodo och det i oräkneliga generationer. Det var tider,  när nivån på dagens samhällsservice inte ens kunde anas. Jag tycker att man skall minnas alla dessa kvinnor med tacksamhet och med ett stort mått av förundran över allt de orkade i sin vardag.

Och se  förklädesmodet som en hyllning och ett sätt att inte glömma och gömma !

Därmed inte sagt att jag tror eller tycker att dagens dubbelarbetande kvinnor lever ett enkelt liv, även om de lever under frigörelse, valfrihet – och vårdnadsbidrag. Jag tycker också, att man skall minnas alla de män och fäder, som hade en annan roll än idag, men som inte slet mindre för sina familjer för det. Och bästa Karin Thunberg, jag tänker bära den nya modeaccessoiren förklädet och därmed hylla gångna tiders kvinnor och män i deras dagliga arbete. Jag avslutar dagen med att säga att jag tycker att modeskaparnas förklädesidé också kan hyllas – i miljöns tecken.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: