Archive for maj, 2009

Det spelar visst roll vad du gör !

maj 6, 2009

Klimatet och framtiden angår det mej, eller? I Ösbyskolan på Värmdö hölls igår en infokväll om energi, avfallshantering och välfärd. Senaste dagarna har miljöldebatten mest handlat om handeln med utsläppsrätter – rätt så ! Både en skrämmande verklighet och hopp om verksamma globala möjligheter. Och alldeles i skymundan alltså gårdagskvällen om det lilla människan och det lilla miljöperspektivet .

Jag har i åratal förfasat mig över det kastande av mat, som görs dagligen ooch stundligen. När man var barn skulle man tänka på alla barn som svalt och så äta upp. Metoden föreföll inte alla barn helt logisk. Inte mättar det andra barn, för att min mage sväller! Men tiderna var andra så man åt i tysthet, eftersom det inte var vare sig särskilt populärt eller verksamt att argumentera mot sina föräldrar. I stället för dagens kastabortmat blev det gryta, paj, pyttipanna, soppor, sallader dagen efter. Och det var gott. Och det var bra för miljön! Det kostar nämligen gigantiska summor att bli av med maten genom sophanteringen.

Som nyinflyttad för några år sedan, pratade jag med en äldre, numera avflyttad granne nu och då. Han förfasade sig över avfallsmängder i allmänhet och grannarnas välfyllda soptunnor med halvöppna lock var skator och kråkor hittade godbitar och spred rester på vägen, i synnerhet. Vi var väldigt ense tills den dag, då han berättade varför det aldrig var matavfall i hans soptunna. Han slängde det i toaletten!

Jag vill inte påstå att jag svimmade precis , men nog blev jag mållös i alla fall. Han tyckte att det kunde göra detsamma, om maten var fermenterad eller inte, när den hamnade i avloppet. Alla borde göra det för att minimera sopbilskörningen och rädda världen från en del av avgasproblemet…ack!

Information från kommunernas sida är oerhört viktigt liksom incitament. Man måste veta att. Man måste förstå varför. Och man måste få någon slags belöning. Min första tankeställare fick jag som mamma till en elvaåring. Han stirrade upprört på mig, när jag slängde något i vår sopmaja. Så följde en föreläsning av det allvarligare slaget. Vad fröken hade sagt i skolan var väldigt mycket om  just avfall, slöseri, tredje världen, jordens framtid och miljö. Detta var för nästan trettio år sedan!

Om jag har glömt det? Inte en dag sedan dess. Visst har jag fått utstå en del spott och spe bland bekanta och andra under årens lopp. Men tiden har sprungit ifatt dem. Och jag fortsätter min resa. Numera känner jag mig inte som väderkvarnsfäktare!

Utnyttja återvinningsstationerna! Argumentet, att det bidrar till växthuseffekten att köra dit, håller inte. Man kan faktiskt lagra hemma och slänga, när man ändå kör eller går förbi. Vilken fantastiskt enkel möjlighet, att som enskild medborgare bidra till en bättre miljö.

Till kommunernas avfallsstationer är det lite besvärligare att ta sig. Men det är nödvändigt, vare sig det ordnas privat eller genom kommunal försorg. Världen drunknar i avfallsberg – som växer lavinartat i länder bortom vår räckvidd. Men det angår oss likafullt. Det är samma klot vi lever på.

När det gäller ett vidare perspektiv och svårare miljöproblematik behövs ett ingående samarbete med näringslivet  inte minst på internationell nivå. Sverige som är ett framstående land, när det gäller hantering av miljöproblem behövs i EU-parlamentet.

Därför röstar jag 7 juni!

Toppbetyg till Wallström – varför?

maj 4, 2009

På spaning efter den tid som flytt… så skulle jag vilja sammanfatta vänsterpolitiken och de socialistiska ambitionerna.

Det kan låta sig sägas, men vad menar jag egentligen? Svar: det hänger ihop med frågan varför jag blev aktiv moderat. Det framstod klart för mig redan då, ett av de första åren på 1980-talet, då jag värvades till en socialnämnd för moderaternas räkning. Och är än tydligare idag.

Den stora skillnaden mellan s.k. höger och vänster i politiken framstår för mig som tankens färdriktning. En socialist färdas baklänges för att, tycks det, hämnas gångna oförrätter av olika slag. Seendet syns retrospektivt och fastklistrat på den egna makttyngda taburetten.  Handlar det inte i första hand om att behålla makten? Det är en fråga som tränger på väldigt ofta  –  jag ser det så här: politik grundad på historiskt , filosofiskt och vetenskapligt statsmannaskap och pragmatiskt präglad vardagspolitik, är den makt, som skall brukas till samfälligheternas bästa i stort som i smått. Det är i detta utövande, som jag ser den stora skiljelinjen mellan blocken  –  framåt eller bakåt.

Min erfarenhet säger mig, att en borgerlig politiker färdas framåt tryggt förankrad av beprövade erfarenheter i gången tid, för att politiskt kunna påverka den kommande dagen och överskådbar tid under ansvarstagande för andras väl och ve, i den nattväktarstat vars främsta uppgift är att värna sina medborgare till liv, lem och framgång. Perspektivet söker sig till nya brännpunkter i tidslandskapet. Man färdas, man rör sig i riktning mot nya och bättre mål.

Bakåt – Framåt. Där ligger den avgörande skillnaden, även om jag ser och förstår den historiska nödvändigheten av de stora politiska omvälvningar som följt i industrialismens spår. Jag är ingen hårdnackad motståndare av socialismens idéinnehåll, men jag tycker inte att idé och utövande går ihop längre i verkligheten. Att jag valt att ge uttryck för min livshållning  genom moderaterna hänger samman med deras optimistiska och framåtinriktade syn på människans förmåga och vilja till samarbete för allas bästa.

Att resa ut i världen i unga år var länge receptet för att vidga kunskap och sinnen. Idag kan man resa över hela världen sittande klistrad vid sin dator, förkovra sig i vilka ämnen som helst. Dock förmågan att tänka och agera framåtriktat utvecklas genom breda erfarenheter på internationella spelplaner. Det är där som vyer vidgas och förståelse breddas. Om man frågar mig. Se bara på dagens tidningsrubrik i Svd: ”Wallström ger Reinfeldt toppbetyg för EU-insats”. Se där en politiker, som höjt sig över den egna ankdamsnivån och vågar referera verkligheten, så som den ter sig i Europaparlamentet för många.

Moderaterna har många EU-erfarna kandidater, som tillhör den grupp som Wallström berömmer för kompetens och insats. Övriga  kandidater på den moderata listan kommer givetvis att arbeta på samma sätt,  göra skillnad, föra gemensam kamp mot orättvisor och tala för ett livskraftigt Sverige i och för Europa. Och därmed för allas existens, inte bara under finanskris och internationell konjunkturnedgång, utan även med försörjnings- och klimatkriser i ett längre perspektiv.

På spaning efter den tid som kommer… röstar jag givetvis den 7 juni på Moderaterna i EU-valet!

Horrorstensleden – nej

maj 4, 2009

Horstensleden har så vitt jag vet debatterats i minst tio år. Man talar för och man talar emot och en vanlig dödlig  medborgare vet till slut varken ut eller in. Eller gör man inte det?

När man inte kan tolka vetenskapliga fakta på ett fackmannamässigt sätt, får man förstå uppgifter efter bästa förmåga. Ju mer man läser och ju mer hör , desto tydligare syns det, att ekonomiska vinster bl.a. i form av tid och turistbesök måste vika för en grotesk skövling av natur under som ovan havsytan.

Vi har en världsunik skärgård. Vi ser miljöhot av varierande dignitet och bevisbarhet. Vi har en global finanskris. Vi måste få hjulen att rulla igen. Vi vill ha turister som plöjer ner kapital hos oss. Vi vill INTE detta till varje pris. För mig framstår detta projekt som fullkomligt fel.

Vi vill inte ha en  HORRORSTENSLED i Stockholms skärgård, som är så mångas mer än Stockholms!