Det spelar visst roll vad du gör !

Klimatet och framtiden angår det mej, eller? I Ösbyskolan på Värmdö hölls igår en infokväll om energi, avfallshantering och välfärd. Senaste dagarna har miljöldebatten mest handlat om handeln med utsläppsrätter – rätt så ! Både en skrämmande verklighet och hopp om verksamma globala möjligheter. Och alldeles i skymundan alltså gårdagskvällen om det lilla människan och det lilla miljöperspektivet .

Jag har i åratal förfasat mig över det kastande av mat, som görs dagligen ooch stundligen. När man var barn skulle man tänka på alla barn som svalt och så äta upp. Metoden föreföll inte alla barn helt logisk. Inte mättar det andra barn, för att min mage sväller! Men tiderna var andra så man åt i tysthet, eftersom det inte var vare sig särskilt populärt eller verksamt att argumentera mot sina föräldrar. I stället för dagens kastabortmat blev det gryta, paj, pyttipanna, soppor, sallader dagen efter. Och det var gott. Och det var bra för miljön! Det kostar nämligen gigantiska summor att bli av med maten genom sophanteringen.

Som nyinflyttad för några år sedan, pratade jag med en äldre, numera avflyttad granne nu och då. Han förfasade sig över avfallsmängder i allmänhet och grannarnas välfyllda soptunnor med halvöppna lock var skator och kråkor hittade godbitar och spred rester på vägen, i synnerhet. Vi var väldigt ense tills den dag, då han berättade varför det aldrig var matavfall i hans soptunna. Han slängde det i toaletten!

Jag vill inte påstå att jag svimmade precis , men nog blev jag mållös i alla fall. Han tyckte att det kunde göra detsamma, om maten var fermenterad eller inte, när den hamnade i avloppet. Alla borde göra det för att minimera sopbilskörningen och rädda världen från en del av avgasproblemet…ack!

Information från kommunernas sida är oerhört viktigt liksom incitament. Man måste veta att. Man måste förstå varför. Och man måste få någon slags belöning. Min första tankeställare fick jag som mamma till en elvaåring. Han stirrade upprört på mig, när jag slängde något i vår sopmaja. Så följde en föreläsning av det allvarligare slaget. Vad fröken hade sagt i skolan var väldigt mycket om  just avfall, slöseri, tredje världen, jordens framtid och miljö. Detta var för nästan trettio år sedan!

Om jag har glömt det? Inte en dag sedan dess. Visst har jag fått utstå en del spott och spe bland bekanta och andra under årens lopp. Men tiden har sprungit ifatt dem. Och jag fortsätter min resa. Numera känner jag mig inte som väderkvarnsfäktare!

Utnyttja återvinningsstationerna! Argumentet, att det bidrar till växthuseffekten att köra dit, håller inte. Man kan faktiskt lagra hemma och slänga, när man ändå kör eller går förbi. Vilken fantastiskt enkel möjlighet, att som enskild medborgare bidra till en bättre miljö.

Till kommunernas avfallsstationer är det lite besvärligare att ta sig. Men det är nödvändigt, vare sig det ordnas privat eller genom kommunal försorg. Världen drunknar i avfallsberg – som växer lavinartat i länder bortom vår räckvidd. Men det angår oss likafullt. Det är samma klot vi lever på.

När det gäller ett vidare perspektiv och svårare miljöproblematik behövs ett ingående samarbete med näringslivet  inte minst på internationell nivå. Sverige som är ett framstående land, när det gäller hantering av miljöproblem behövs i EU-parlamentet.

Därför röstar jag 7 juni!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: