Bortsprungen eller övergiven?

Igår skrev jag om den Tredje Katten, som blivit min matgäst och utmanare i konsten att skapa förtroende och närma sig. Detta lilla liv är med stor sannolikhet en övergiven sommarförströelse. Hur kan man? Det är motbjudande och man frågar sig vilken inställning det ger eventuella barn i sammanhanget. Ansvar. Medkänsla. Respekt för liv.

Mig ger den nu små stunder av glädje varje dag, så länge den behagar vara min gäst. Och den påminner mig om andra kattdjur, på andra breddgrader. Cheetan, geparderna, som jag mötte i Namibia, dessa oändligt smidiga och snabba katter med sina vackra ansikten. På samma gång så vänliga och så farliga. Jag ser dem, jag hör dem, jag känner lukten av jorden – i andanom…och jag glömmer inte den fantastiska känslan av fullkomlig frid och känslan att vara hemma, där i den namibiska öknen.

Lasse Berg beskriver samma känsla i sin bok ”Gryning över Kalahari, hur människan blev människa”, med början för 150.000 år sedan i Afrika. Man behöver inte som jag själv ha vandrat med bushmen i Kalaharis halvöken för att leva sig in i hans fantastiska berättelser. Läs boken. Jag ryser var jag sitter…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: