Archive for mars, 2013

migrationsminister!

mars 21, 2013

Ibland blir det fel när man yttrar sig. I samtal blir det snabb rättelse – så icke i skrift. Jag läste nyss Marco Nilssons artikel under Brännpunkt i SvD – och migrationsminstern fick sin rätta benämning.

Jag har korrigerat, så snart jag upptäckte felet och ber berörda om ursäkt. Innehållet i sak ändras inte.

Annonser

tystnadens konformism – migration – integration

mars 20, 2013

”Mer humor åt folket”, en rubrik i SvD idag. Jag kommer att tänka på förslaget att integrations- och statsministerns uttalanden skulle vara en försöksballong. Det är givetvis inte roligt. Inte heller är påståendet att Billström skulle vara racist vare sig rimligt eller roligt. Rubriken handlade inte heller om någotdera.

.Jag ställer mig bakom statsministerns uttalanden – och frågar mig samtidigt varför en sansad och rutinerad person som migrationsministern uttalar sig på ett sätt, som får omvärlden att resa borst – och hans egen ställning att svaja?

Ordet humor rider på krusningar i min tekopp? Slår upp: av latin humor, vätska. Flerspaltig förklaring varur jag saxar: …vanl. skämtsamt…uppfatta livets skiftande företeelser…om tillvarons ofullkomligheter…förståelse för det bristfälliga och det felande…Hippokrates, Shakespeare, Ben Johnson…

Problemen inom migrations-integrationskomplexet är inte nya. Rädsla, hat, motvilja, aggresssiva handlingar mot främlingar: dagens situation är i många hänseenden alarmerande. Trots en tydlig, generös och kommunicerad lagstiftning är balansgången så svår, att människor knappt vågar yttra sig av rädsla för repressalier eller i varje fall misstolkningar. Tystnadens konformism.

Sett ur ett politiskt ansvarsperspektiv är migrationsministerns uttalande nära nog katastrofalt. Varför valde han inte att säga: ”äldre människor med medkänsla” och ”hos människor i samma situation alt. landsmän”?  Den situationen är ju mänsklig och fullkomligt logisk.

Man kan önska att reultatet av ej välbetänkta uttalanden, som migrationsministern gjort, på lite längre sikt, skall kunna lossa tungans band på alla dem,som vill, men inte vågar ta i frågorna. För att inte oönskade krafter skall få gynnsam jordmån att växa sig starka i, bör denna tystnadens konformism brytas.

seglar tillsammans till (S)itt Shangri-La

mars 18, 2013

Såg debattartikel i NVP 11.03.13 var nyblivna socialdemokrater utgjuter sig över det förment eländiga tillståndet i Värmdö kommun.  Att lägga ett perspektiv längre än till den egna näsan,  (S)niffande efter makten vid kommande val, kan vara klokt.

En regerande majoritet, oavsett vilken, kan göra felbedömningar. Resultat av beslut kan vara svåra att förutse, tarva nya beslut. Goda lägen kan förvandlas till problemsituationer genom yttre händelser, man ej råder över. Jag kan  försäkra, att det ingår i politikens vardag, bland allt det som går bra och tar oss vidare tillsammans. Även för de elva, (S)om säger sig ta ”stora personliga kliv för att bidra till vår gemensamma samhällsutveckling”.

Gemensam, nåja. De underkänner ju alla väljare – som lärt och går igenom livets långa skola – som givit sitt förtroende till  nuvarande majoritet. Koalitionen, M, Mp, Fp, KD, som arbetar för bästa möjliga utfall av skattekronorna till jobb, skola, vård och miljö.

…”kamp för frihet, jämlikhet och solidaritet” är drivmedlet på socialdemokraternas väg till Shangri-La. Vi har hört det förut. Och ute faller snön.

vårvinternatt

mars 11, 2013

Vårvinternattens köld är hård.

Stjärnorna gnistra och glimma.

Liten Gosse i sossegård

vakar bunden med sossegrimma.

Tanken vandrar sin tysta ban.

Snön lyser röd på folk på sta´n,

snön lyser röd på taken.

Ej endast Gossen är vaken.

Gamla gudar skymta vid samhällsdörr

blekt mot den blodröda driva.

Gossen tittar som ofta förr

upp emot husgudens skiva,

blickar mot gamla gudar och tro,

bygger åt tanken en bräcklig bro,

grubblar fast ej det lär båta

över en samtida gåta.

För sin hand över glesnande hår .

Med gången tids tankar, Gossen slår

som plägas, helt kort

nya spirande tankar bort.

Går att skriva och lyssna,

går att vårda sin syssla.

Går till parti och föreningshus

spänner hårt sina röda tömmar.

Känslor svämmar i månens ljus

över, av gången tids drömmar.

Håller i sele och pisk och töm,

drömmer sin Gossedröm.

Historien han lutar över,

är det den, man nu behöver?

Ser över stängslet runt folk, som får

sova i statens hägn där inne.

Går till vistet var ledarna står

stolt på sin egen pinne.

I partiboets halm mår kamrater gott

vaknar och viftar med handen smått,

Gossen kamraterna känner.

De är väl goda vänner.

Gossen smyger sig sist att se

föreningsfolket det kära,

länge och väl han märkt att de

håller hans skriv i ära;

till ungdomens kammar han sen ses gå

att forma och lära de unga små,

ingen må det förtycka:

sossedrömmarens största lycka.

Så har han sett dem, far och son,

i flera samhällets leder

samlas för strid, men varifrån

kommer de väl, numera, hit neder?

Mandatperiod följde på annan snart

blomstrade, åldrades, gick – men vart?

Den gåta som icke låter

sig lösas, är alltid åter.

Gossen bor i partiets loft,

där har han bo och fäste.

Sött söver röda idéers doft,

nära vid husgudars näste.

Ej är idéernas boning tom,

snart kommer med blad och blom

gamla och nya tankar tillbaka

Kan Gossen de nya smaka?

De nya och unga må kvittra om

månget ett samtidsminne,

nog inte om sådant, som

rör sig i Gossens sinne.

Genom ett fönster nymånen lyser

på Gossen, som retligt fnyser.

Strimman på nästippen blänker

Mån han på samtiden tänker?

Vårvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.

Tror Gossen man sover i sossegård

blott, gott intill morgontimma?

Husgudens skiva sänker sin ban,

snön lyser blekt på folk på sta´n.

Snön lyser blekt på taken.

Liten Gosse ej längre är vaken.

(med barndomens ”Tomten” i gott minne )