Archive for februari, 2014

Framtids(M)öjligheter genom privatisering

februari 26, 2014

Vi lever i en värld av snabba och dramatiska förändringar. De sociala institutionerna måste följa med i utvecklingen, när vi blir ständigt flera, som måste dela på resurserna. Den framtida vården är beroende av vilka förutsättningar politiken ger.  Lagen om valfrihet i vården (LOV) ger nya möjligheter till utveckling och innovationer.

Lov som trädde i kraft 2009, har öppnat möjligheter till och resulterat i privatiseringar i välfärdssektorn. Uppemot hälften av de s k brukarna har gjort egna val. Många undersökningar visar, att de som valt själva är mera nöjda, än de som inte fått chansen. Värmdö år en av c:a 180 kommuner som infört LOV.

I ett nyligen presenterat Framtid(S)kontrakt säger socialdemokraterna, att privatiseringar i vården innebär oordning och oreda

LOV har betytt nya möjligheter till kvinnligt företagande  i välfärdssektorn. Det har skapat läge för nya företagare med ordning i finanserna och givit reda pengar i hushållskassan eller till investeringar i företaget. Det har gagnat vård och omsorg.

Våra kommunala institutioner arbetar efter bästa förmåga under givna villkor, ekonomiskt baserade på de skattemedel, som årligen tilldelas ur kommunens budget. Med stort kunnande och goda ambitioner. Samma lagar och förordningar gäller för alla, som arbetar i vården. All personal, kommunal som  privat, vill kunna arbeta med fokus på dem, som behöver hjälp och vård. Den kända administrativa överbelastningen är ett strukturellt problem, som bl a kan lösas genom förminskat regelkrångel.

Filantropins tider är sedan länge svunna. Företagare, stora som små, måste gå med vinst för att överleva, betala lån och amorteringar, satsa på förbättringar i företaget, kunna utvidga och anställa. Bolag med otillbörliga vinstintressen skall inte kunna exploatera vården. Att reglera ekonomiska avarter, arbetas med på nationell nivå.

Positiva effekter av privatisering i välfärden är många. Människor som vågar och vill, kan skapa jobb åt sig själva och andra. Mera skattemedel kommer kommunen tillgodo – som kan satsas på välfärden.  Även en sänkning av kommunalskatten gynnar det privata företagandet i flera led. Även det ger flera skattekronor i kommunens kassakista.

Winston  Churchill om socialism: ”Socialism is the philosophy of failure, the creed of ignorance and the gospel of envy”.

Annonser

Skärgårdsmuséet i Stavsnäs – om ångbåtar

februari 24, 2014

I Skärgårdsmuséet i Stavsnäs kunde man igår lyssna på ett föredrag om ångbåtar  och vårt intressanta, även internationellt sett, kulturarv. Lennart Rydberg, ordförande i Föreningen Stiftelsen för Skärgårdsbåten, föreläste som avslutning på en under två år pågående utställning. Lars Westerberg, Skärgårdsmuséet, konstaterade att mycket bildmaterial blir kvar. 

En uppmaning att inte kasta gamla foton och artiklar, utan lämna in dem till muséet,  kommer säkert att ge mera dokumentation om kulturarvet.

De ivriga lyssnarna fick veta  mycket om ångbåtar och rutter i vår unika mellanskärgård i en fullsatt lokal.

Ångbåtar är trivsamma men dyra. De har haft många färdmål under två århundradens lopp och några går än i dag. Frågan är hur länge till. Man behöver medial uppmärksamhet och många passagerare, som ger inkomster att hålla ångbåtsrörelsen  igång.

Sin 712 säsong i obruten följd har rutten Stockholm – Mariefred, vilket lät vara unikt.  Sveriges första kooperativa förening bildades i samband med handelsfärderna på Mälaren, var skärgårdsborna bytte saltade strömmingar mot tunnor med råg under ett avlägset 1800-tal.  Hjulångare byggda i trä trafikerade vattnen. Falstaff Fakir diktade: ” Ångan är ett dimmigt ting, som får hjul att rulla kring.”

Från Gustavsberg inleddes av Porslinsfabriken en 100-årig regelbunden trafik år 1842.  Hjulångaren Ägir från 1842, liggande vid Logårdstrappan, en av många fina bilder, kom att bli ”far” till Waxholmsbolaget.

År 1852 kom den första järnhjulångaren till Gustavsberg. Lennart Rydberg påpekade att båtarna, som varit svarta eller i varje fall målade i mörka färger, på 1890-tal målades i vitt. En åhörare inflikade att detta hängde ihop med att båtarnas skrov förzinkades som skydd mot rostande. Vad är orsak och vad är verkan? Orsakades färgskiftet av rostskyddet eller medförde ett nytt mode att måla i vitt en effekt av rostskydd.  Jag håller på det första. Den historiskt intresserade kan påminna sig, att zinkvitt användes redan under grekisk antik.

1947 var sista året som Porslinsrederiets Gustavsbergsbåtar gick. De hade haft stor betydelse med sin omfattande skärgårdstrafik både för bofasta och sommargäster. Numrerade efter antal från 1 – 7, hade de fyra första  båtarna vita band på skorstenen, sedan blev banden för många och skorstenen svart.

Waxholmsbåtarnas W på mörkblå botten blev 100 år  2013.

Möja fick skärgårdstrafik 1881. Jag missade frågan, när transport till fastlandet från jordgubbsodlingarna började.

En bild på den stilbildande ”Wermdö II” från Motala Jernverk imponerade i sin linjeföring. Moderna propellerbåtar kom på 1870-talet.  Flera olika båtbolag kom och gick, eller gick upp i varann. Torbolaget var ett av dem.

Ett nytt mode introducerades med ”Kronprinsessan Viktoria” genom utbyggd ram(?)stäv. Ej alls för att bättre bryta is påpekades av åhörare. Dubbelpropellerbåten ”Prinsessan Ingborg” kunde bara gå i högvatten.

På båtarna serverades ätligt i kök under fördäck. Där eldades med ved eller koks, då det kol, som ångbåtarnas motorer drevs med, gav för stor hetta, eldfarligt med andra ord. Någon från tiden lär ha sagt, att Paradiset var att sitta i  ”matsalen” under fördäck på någon av båtarna. Båten Skärgården fick heta ”Skräddaren”, av  någon ansvarig som 1901 inte kunde läsa… 

Waxholmsbåtarna råkade i visst vanrykte efter grundstötningar. …”lärde känna skärgården i grund och botten”. Bl a Tenögrynnan fick sitt namn härav. Dramatiska bilder illustrerade. En förändring gav efter hand nya busslinjer och broar. Till Värmdö kyrka gick buss från 1920.

Detta var ett axplock från en intressant eftermiddag, som avslutades med bildreportage från en resa i sydatlanten med Lars Westerberg.

Den som vill se skeppsklockan från expressen Expressen – och mycket mera – kan med fördel besöka Skärgårdsmuséet i Stavsnäs!

 

Fra(m)tid(s)kontrakt

februari 19, 2014

Ett framtidskontrakt är presenterat av socialdemokraterna på Värmdö. Först i en kåserande artikel  i NVP och senare i komprimerad form i samma avisa. Fynd: näringsfattig skåpmat och nötta kängor.

Punkt 1. (av fyra) i kontraktet: ”Ingen som kan arbeta skall behöva gå på socialbidrag.” – Någon däremot?                 Vidare:… ge arbete åt dem, som ”förstärker kvaliteten i vård, skola och omsorg.” Förespår (S) politiska beslut om vem som skall få arbete i kommunen, om man vinner valet?

Att kunna försörja sig själv och ingå i ett socialt sammanhang, är en av förutsättningarna för ett bra liv. I vår demokratiska rättsstat har den, som inte kan jobba, rätt till samhällets stöd, genom att få del av indrivna skatter.  Välfärdens behov av medel ökar. Det främjas inte av ett skattetryck, som hindrar nyetableringar och möjligheter att överleva som företag. Det behövs förbättringar och förenklingar, för att människor skall våga starta och kunna driva företag och ha bra chans att stå sig i en allt hårdare global konkurrens.

Ungdomar, som inte är intresserade avs akademiska studier, borde få möjlighet till premisser som: ”arbetslån likt studielån” och ”arbetsbidrag likt studiebidrag” som uppstart och konsolidering en tid. Det är inte allena saliggörande att nöta en tredjedel av livet på skolbänken och läsa, när man har begåvning för praktiskt arbete och för att lösa vardagsproblem.

EU:s inre marknad med fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital behövs. Det är en grund för konkurrenskraft och en möjlighet att sälja varor utanför landets gränser, vilket ger utländskt kapital för inhemsk produktion. Plus skattemedel till stat och kommun.

Det frihandelsvänliga Sverige har under 150 år byggt upp en fantastisk levnadsstandard. Vi vill ha en chans att behålla den!

Som lokal moderat vill – och vet –  jag, att Värmdö kommun fortsätter sin inte alltid självklara strävan, för att främja det lokala näringslivet med regel- och föreskriftsförenklingar så långt lagen tillåter. Aktiv kommunikation med företagen. Effektiv samordning. Korta ledtider.

Det tål att sägas igen : Politiker kan inte skapa jobb bara förutsättningar för jobb.

”Jag gör skillnad” säger  Anna Maria Corazza Bildt. Det kan alla göra genom att ta sitt ansvar och rösta i EU-valet 25 maj i år.

 

Lagen om valfrihet – nödvändig!

februari 13, 2014

Jag vet inte vad som är värst, rovdrift på sand i haven eller rovdriften på människors vardag. Det är väl så, att det första är värst på lång sikt, det andra på kortare. Människors dagliga omsorgsbehov och andras arbetsliv är i ett historiskt perspektiv blott ett irrbloss.

Men det är inget irrbloss för oss som lever nu, utan en smärtsamt påtaglig verklighet, som med kristallklar tydlighet påminner om skillnaden mellan borgerliga och socialister. Vad man värdesätter och inte.

Skillnaden kan lätt illustreras med orden Människan contra Staten. Som borgerlig sätter jag den levande människan i fokus, i motsats till socialistens fokus på systemet staten.

Chockad av vad som pågår jorden runt i världshaven, genom Kulturkanalens program igår kväll, blev natten som den blev. Stiger upp idag, sätter på thévatten, hämtar morgontidningen. Läser Nuri Kinos artikel ”Ideologierna går före människorna”.

Hur ovanstående rader plötsligt framträdde i denna svärta, vet inte jag. Det bara hände. Men det får stå. En händelse som ser ut som en tanke. Så illa berörd är jag. Och så missmodig å vanliga människors vägnar.

Samtidigt ses i blixtbelysning hur viktigt det är, att inte ta allt för självklart. Med missgrepp som ovan är det än viktigare att arbeta för ett fortsatt borgerligt styre. Ve världen om socialismens klor får sättas i människorna igen.

Skolan anses förvisso vara valårets största slagfråga. Det får inte lägga en våt klut över allt annat, som valet också handlar om. Omkring 40 procent av väljarna är äldre, många av dem och övriga åldersgrupper är beroende av hjälp i sin dagliga livsförsel. Därför är Nur Kinos artikel så viktig.

Jag skriver också här: Läs, läs, läs!

Jaha, morgontidningsbesvikelse

februari 10, 2014

Jaha, ut till brevlådan i halvskum morgontimma. Halt. Hämtar husorganet. Trodde jag. Kommer in med DN. Bra och pålitlig tidning. Visst. Men det är inte min morgontidning. Jag vill ha SVENSKAN. Basta! Inte bara till matsvinnet!

Enda försonande inslaget denna morgon var en DN-artikel ”Nyliberalismen: Så funkar den”. För den som, som barn, läst varje Muminbok, precis när den ut kom och har alla böcker kvar, var det dessutom något mildrande att se en gammal kär vän och fin illustration i anslutning till nämnda artikel.

Jodå, visst kan man läsa SvD på nätet. Det gjorde jag givetvis också, men det kan inte jämföras med att sitta vid ett frukostbord och rykande varmt thé, medan det dagas och konturerna av skogsranden mot himlen blir allt klarare och ett stilla krafsande på ytterdörren talar om, att min ständiga hyresgäst, den lilla grå, också vill ha frukost.

Jag såg förresten att Thomas, socialnämnden, ondgjorde sig över tevens dominans och allmänna eterstörning på FB. Jag kände mig genast manad, att likaledes kasta mina klagoskrik om paddan ut i den superkontrollerade rymden.

Ni har läst rätt. Jag är inte det minsta imponerad eller fascinerad av I-paden. Den är helt enkelt opraktisk, obekväm, o-utskrivbar, illa för ögon, nacke, sittställning och allmän översikt över omgivningarna. Lap top och I-phone klarar allt man behöver.

Med det sagt, så förstår säkert alla och envar, varför jag har en notis till pappers eller inget alls, när jag äntrar olika podier.

 

 

 

 

varför tomma förskolor – samtidig nybyggnation?

februari 6, 2014

Bra att ta upp samtal om ämnen, som angår många kommunmedlemmar, läser NVP 04.02.14.

Tidigare tiders (läs mitten av 1900-talet) åsikt(S)förtryck och rädsla för att yttra sig och stämplas som samhäll(S)fiende tar sig tyvärr fortfarande många uttryck, inte minst när det gäller situationen kring flyktingar och invandrare. Något som hindrar och fördröjer en positiv utveckling för både dem det gäller och landet som sådant. Vi kan inte leva som en isolerad ö och bara hålla om oss själva.

I det här fallet handlar det om behov och utnyttjande av lokaler till förskolor i Värmdö kommun.

Finansieringsnämndens ordförande påpekar konstruktivt att ”hon är fullt medveten om problemen”. Viktiga faktorer är närhetsprincipen och barnfamiljernas möjligheter att välja anordnare.

I ett dynamiskt samhälle, statt i så snabb och omfattande utveckling som Värmdö, tar vissa processer längre tid än önskvärt. Samtidigt skall man inte vara för snabb att lägga ner institutioner som exempelvis förskolor. Behoven växlar på lång sikt med periodiskt uppvuxna och nya barnkullar. Klokt att som ordföranden säga  ”vi kan komma att behöva kliva ur olika verksamheter framöver”. Jag noterar kliva ur, inte riva för gott. Det lönar sig oftast att tänka långsiktigt, samutnyttja, förändra för nya ändamål, för att  kanske vara tillbaka med gammal verksamhet, när behov uppstår igen. Att bygga nytt är dyrt.

Bra för alla parter och inte minst kommunens ekonomi att föra en saklig och upplysande debatt.

 

noll koll eller inkvi(S)itoriskt spel? – om idrottshallar

februari 6, 2014

Eftersom jag tidigare varit ledamot-ordförande  i kultur- och fritidsnämnden, KFN, kan jag inte påstå att jag är förvånad.

På senaste kommunfullmäktigemötet fanns en interpellation angående  beläggningen på kommunens idrottshallar.  Socialdemokraterna på Värmdö ställde en mängd frågor till ordföranden för KFN.

Man måste fråga sig vad fråge(S)tällarna gör som ledamöter i nämnden. Om man inte har bättre reda på sig i en politisk nämnd, än att man går till fullmäktige för information av denna karaktär, har man inte det politiska hantverket att göra. Om inte…

…om inte det hela är ett inkvi(S)itoriskt spel för gallerierna. Tyvärr säger min erfarenhet mig, att det är just det, som det handlar om.

Jag föreslår att S-interpellanterna tar exempel av hur Socialnämnden arbetar. Med olika ideologier bakom sig samlas nämnden kring alla de frågor den ställs inför med samarbete i ett positivt arbetsklimat.