Skärgårdsmuséet i Stavsnäs – om ångbåtar

I Skärgårdsmuséet i Stavsnäs kunde man igår lyssna på ett föredrag om ångbåtar  och vårt intressanta, även internationellt sett, kulturarv. Lennart Rydberg, ordförande i Föreningen Stiftelsen för Skärgårdsbåten, föreläste som avslutning på en under två år pågående utställning. Lars Westerberg, Skärgårdsmuséet, konstaterade att mycket bildmaterial blir kvar. 

En uppmaning att inte kasta gamla foton och artiklar, utan lämna in dem till muséet,  kommer säkert att ge mera dokumentation om kulturarvet.

De ivriga lyssnarna fick veta  mycket om ångbåtar och rutter i vår unika mellanskärgård i en fullsatt lokal.

Ångbåtar är trivsamma men dyra. De har haft många färdmål under två århundradens lopp och några går än i dag. Frågan är hur länge till. Man behöver medial uppmärksamhet och många passagerare, som ger inkomster att hålla ångbåtsrörelsen  igång.

Sin 712 säsong i obruten följd har rutten Stockholm – Mariefred, vilket lät vara unikt.  Sveriges första kooperativa förening bildades i samband med handelsfärderna på Mälaren, var skärgårdsborna bytte saltade strömmingar mot tunnor med råg under ett avlägset 1800-tal.  Hjulångare byggda i trä trafikerade vattnen. Falstaff Fakir diktade: ” Ångan är ett dimmigt ting, som får hjul att rulla kring.”

Från Gustavsberg inleddes av Porslinsfabriken en 100-årig regelbunden trafik år 1842.  Hjulångaren Ägir från 1842, liggande vid Logårdstrappan, en av många fina bilder, kom att bli ”far” till Waxholmsbolaget.

År 1852 kom den första järnhjulångaren till Gustavsberg. Lennart Rydberg påpekade att båtarna, som varit svarta eller i varje fall målade i mörka färger, på 1890-tal målades i vitt. En åhörare inflikade att detta hängde ihop med att båtarnas skrov förzinkades som skydd mot rostande. Vad är orsak och vad är verkan? Orsakades färgskiftet av rostskyddet eller medförde ett nytt mode att måla i vitt en effekt av rostskydd.  Jag håller på det första. Den historiskt intresserade kan påminna sig, att zinkvitt användes redan under grekisk antik.

1947 var sista året som Porslinsrederiets Gustavsbergsbåtar gick. De hade haft stor betydelse med sin omfattande skärgårdstrafik både för bofasta och sommargäster. Numrerade efter antal från 1 – 7, hade de fyra första  båtarna vita band på skorstenen, sedan blev banden för många och skorstenen svart.

Waxholmsbåtarnas W på mörkblå botten blev 100 år  2013.

Möja fick skärgårdstrafik 1881. Jag missade frågan, när transport till fastlandet från jordgubbsodlingarna började.

En bild på den stilbildande ”Wermdö II” från Motala Jernverk imponerade i sin linjeföring. Moderna propellerbåtar kom på 1870-talet.  Flera olika båtbolag kom och gick, eller gick upp i varann. Torbolaget var ett av dem.

Ett nytt mode introducerades med ”Kronprinsessan Viktoria” genom utbyggd ram(?)stäv. Ej alls för att bättre bryta is påpekades av åhörare. Dubbelpropellerbåten ”Prinsessan Ingborg” kunde bara gå i högvatten.

På båtarna serverades ätligt i kök under fördäck. Där eldades med ved eller koks, då det kol, som ångbåtarnas motorer drevs med, gav för stor hetta, eldfarligt med andra ord. Någon från tiden lär ha sagt, att Paradiset var att sitta i  ”matsalen” under fördäck på någon av båtarna. Båten Skärgården fick heta ”Skräddaren”, av  någon ansvarig som 1901 inte kunde läsa… 

Waxholmsbåtarna råkade i visst vanrykte efter grundstötningar. …”lärde känna skärgården i grund och botten”. Bl a Tenögrynnan fick sitt namn härav. Dramatiska bilder illustrerade. En förändring gav efter hand nya busslinjer och broar. Till Värmdö kyrka gick buss från 1920.

Detta var ett axplock från en intressant eftermiddag, som avslutades med bildreportage från en resa i sydatlanten med Lars Westerberg.

Den som vill se skeppsklockan från expressen Expressen – och mycket mera – kan med fördel besöka Skärgårdsmuséet i Stavsnäs!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: